måndag 15 februari 2010

Bortgjort

Inga tandtroll denna gång heller. Skönt att tändena håller sig friska! Jag lyckades dock göra bort mig ganska så mycket när jag skulle ut från tandläkaren. Hade det funnits ett hål ner till underjorden i det ögonblicket så hade jag inte tvekat. Men till hela historien. Jag hoppade nerför trapporna medans jag pratade med Malin i telefon. Hela tiden är det någon som klampar på i bra fart bakommig i kommer ikapp lagom tills jag ska försöka få upp dörren. Fick hjärnsläpp och stod och knuffade på en låst dörr tills jag kom på att man kanske ska vrida på låset och visst gick dörren upp då. För att försöka "skämta" bort situationen lite smått slänger jag ur mig kommentaren " herregud, jag känner mig helt handikappad" efter detta vänder jag mig om och får syn på en kortare man utan armar. Hans händer sitter alltiså direkt på kroppen. Han svarar mig inte utan möter bara min blick. Fy, fasen alltså. Trodde jag skulle dö. Kan säga att jag inte stod kvar speciellt länge utan spang nästintill därifrån.
Efteråt skrattade jag och Malin rejält åt detta, men i stundens hetta var det inte så rolitg gott folk!

3 kommentarer:

  1. Haha, härligt!
    Jag stod en gång kissnödig på shell och beklagade mig att några hade sex inne på toaletten. Visade sig vara en mamma med hennes handikappade son som låtit.. och mammans kompis stod precis bredvid mig.
    Sköna minnen blir det iaf :)

    SvaraRadera
  2. haha, den kan inte ha vr så rolig. Men man kan ju skratta så här i efterhand =) ses någon dag? kram

    SvaraRadera
  3. HAHAHA fan vad kul! En tvättäkta kommentar ala Cola skulle jag vilja kalla det!

    SvaraRadera